Kollage+illustrationer: Sanna Manske. Arkivbilder: Julius Johnson, Trelleborgs museum (PDM 1.0); Järnvägsmuseets foton (PDM 1.0); Snus- och tändsticksmuseum (CC BY-SA 3.0) bearbetat; Vänersborgs museum (CC BY 4.0), bearbetat.
Dropshipping — vad är det egentligen?
Text: Sanna Manske
Ett enkelt sätt att tjäna pengar eller fejkföretag som lurar kunder – dropshipping har diskuterats mycket på senaste tiden. Men vad innebär det egentligen? Magasin Svindel reder ut vad dropshipping är och hur du kan undvika att bli lurad.
Tänk dig att du är inne och skrollar på sociala medier. Du ser en kändis prata om de ”otroliga nya tofflorna” som är färgglada och känns som att gå på moln. Du går in på hemsidan, som är snygg, trovärdig och full med positiva recensioner. Just nu är det rea – så du passar på att beställa snabbt innan de tar slut. Du kan betala med Swish, och får en bokningsbekräftelse på mejlen. Allt verkar toppen. Men sen kommer inte tofflorna. Du försöker ta kontakt med företaget men hemsidan har inget telefonnummer, bara ett frågeformulär, och på det får du inget svar. Till slut kommer tofflorna – men de är ingenting som reklamen. De luktar kemikalier och känns inte alls som moln. Du bestämmer dig för att returnera dem – men returprocessen är svår. Du måste själv betala frakten, och returadressen är inte i Sverige, trots att märket var svenskt. Till slut ger du upp och behåller tofflorna.
Det som kan ha hänt här är att du utsatts för ett oseriöst företag som ägnar sig åt dropshipping. Ordet talas det om i både positiv och negativ bemärkelse, och det är därför viktigt att reda ut termerna. Dropshipping i sig är inte samma sak som ett oseriöst företag, utan dropshipping är en affärsmodell, alltså en plan för hur ett företag tjänar sina pengar.
– Det är viktigt att skilja på. Det finns många företag som har den modellen men som gör det helt lagligt, säger Amelie Thelander på konsumentverket.
Men vad innebär då affärsmodellen? Jo, när du köper något på en nätbutik är det oftast inte nätbutiken själva som tillverkar produkten. I stället skickas den först från fabriken den tillverkas i, sedan till leverantör, sedan till nätbutikens lager, och sen till dig. Skillnad med dropshippingföretag är att nätbutiken inte har ett eget lager, utan skickar direkt från leverantören till dig. De fungerar alltså som en mellanhand utan att själva tillföra något till produkten, men som ändå kan höja priset. Amazon är ett exempel på ett dropshippingföretag.
NY TYP AV FÖRETAG
Affärsmodellen är smidig på flera sätt. Den kan nå ut till kunder som inte hade hittat varan annars, och den minskar transporter och lagerytor. Men det finns även många problem kopplade till modellen, säger Amelie Thelander. De senaste åren har det nämligen dykt upp en ny typ av företag som använder sig av dropshipping för att kunna lura kunderna.
– Det kan handla om att varor inte stämmer överens med vad personen förväntats sig, att det saknas tydliga kontaktuppgifter till företaget som sålt varan, men även att konsumenten uppmanats skicka paketet till exempelvis Kina när de önskar nyttja en ångerrätt, och inte har blivit informerade om det innan, säger Amelie Thelander.
Varorna skickas direkt från leverantören, som ofta är baserad utanför EU. Inom EU råder tydliga regler om bland annat arbetsvillkor och produktinnehåll. Exempelvis måste produkter som ska vara i kontakt med mat ha genomgått tester för att se till att de inte innehåller några ämnen som kan vara skadliga att få i sig. Men är leverantören baserad utomlands kan handelsreglerna se annorlunda ut.
Sant eller falskt?
”Om förpackningen är bruten får den inte lämnas tillbaka”
FALSKT. Detta gäller bara hygien- och sminkartiklar. Annars gäller 14 dagars ångerrätt oavsett om förpackningen är bruten. Men – detta gäller inte alltid om företaget är placerat utanför EU.
MARKNADSFÖRS AV INFLUENCERS
Johan Hedberg, också känd under namnet Matgeek, är youtuber. Han gör innehåll om mat, husmorsknep och konsumentupplysning. Bland annat gör han videor där han tar upp olika oseriösa företag som andra influencers har gjort betalda samarbeten med och förklarar varför företagen inte är vad de utger sig för. Han förstår varför företagen vänder sig till influencers för reklam.
– Det är ett enkelt sätt att nå ut. Ser man en person man gillar säga att de gillar produkten litar man ju på det.
Genom att vända sig till kändisar kan företagen öka sin trovärdighet. Ofta riktar de sig till unga, som inte har full koll på sina rättigheter, och till äldre, som inte har koll på internetsäkerhet. Johan Hedberg tycker det är problematiskt att influencers inte researchar företagen de gör samarbete med tillräckligt. Det är människor som folk litar på, och då har man ett ansvar. Samtidigt tycker han att det är svårt. Det finns många anledningar till att välja bort företag, och fler aspekter av pålitlighet.
– Hur mycket research är det rimligt att man ska göra? Jag gör ju också samarbeten liksom. Om jag skulle göra reklam för ett pizzamjöl, och så visar det sig att ägaren är med i den italienska maffian eller nåt. Det skulle ju kunna hända, säger han.
Dessutom, menar Johan Hedberg, är det viktigt att komma ihåg att många influencers är unga, och att detta ofta är deras första jobb.
– Jag minns ju hur jag var på mitt första jobb, jag hade ju ingen koll.
SVENSKT OCH TRYGGT OCH HÄRLIGT — ELLER?
Det är inte alltid helt lätt att veta om företaget är vad det utger sig för eller inte. Hemsidorna blir bättre och bättre, och använder sig av knep som får kunden att lita på dem. En sådan sak är positiva och lovordande recensioner på hemsidan, och komplett avsaknad av negativa recensioner. Ett annat knep är namnen på hemsidorna.
”Generellt sett i marknadsföring
Amelie Thelander, konsumentverket
får man inte vilseleda eller
påstå någonting som inte är sant”
– De heter ofta typ ”-kliniken” eller ”norr-” och ”skogsnära”. Svenskt och tryggt och härligt liksom, säger Johan Hedberg.
En annan metod för att öka tryggheten är att använda luddiga begrepp, som tekniskt sett inte kan klassas som olagligt. Att säga att något är tillverkat i Sverige är ju lögn, men att säga att produkten har ”skandinavisk design” är lite luddigare, och inte nödvändigtvis en lögn. Många företag som designat sina produkter i Sverige tillverkar sina produkter i Kina utan att några ögonbryn höjs. Men det kan ändå vara olagligt enligt marknadsföringslagen, säger Amelie Thelander.
– Generellt sett i marknadsföring får man inte vilseleda eller påstå någonting som inte är sant, berättar hon.
Säljer man något som inte är egendesignat, men hävdar att det är det så är det vilseledning. Det är precis vad de här sidorna håller på med, menar Johan Hedberg.
– Gör man en omvänd google-sökning ser man att de tillverkas på någon fabrik i Kina och säljs på sidor som Alibaba och Temu för tjugo kronor, och så säljs det i Sverige för flera hundra.
Hur du gör en omvänd bildsökning:
- Ladda ner eller screenshota bilderna på produkten på hemsidan.
- Gå till Google bilder (images.google.com).
- Klicka på kamerasymbolen, ”sök med bild” och ladda upp produktbilden. Nu kan du se om produkten finns till salu på andra hemsidor, och alltså inte är hemsidans egen.
Johan Hedberg poängterar dock att produkterna inte är dåliga bara för att de tillverkas i Kina. Många svenska företag tillverkar sina produkter i Kina. Men då kan de redovisa hela distributionskedjan och allt vad produkten innehåller för att det krävs i EU. Detta sätter även press på tillverkarna om att skärpa sina regler om arbetsvillkor och innehåll menar Johan Hedberg. Men när det är okontrollerat vet vi inte hur arbetsvillkoren ser ut.
– Säljs det för tjugo kronor kan man tänka sig att de inte är så bra.
Kanske inte kan dömas – men ska anmälas
Både konsumentverket och allmänna reklamationsnämnden tar emot anmälningar för oseriösa företag. Men Amelie Thelander tror det finns ett stort mörkertal.
– Det är många som anmäler det som andra typer av bedrägerier, och såklart många som inte anmäler alls.
Johan Hedberg trycker på att man alltid ska anmäla, även om det inte leder någonstans. Det är viktigt för statistiken, och för att varna andra för företagen. Han förstår att många skäms för att de blivit lurade, och tycker att det är viktigt att man inte skäms.
– Det är inte konsumenternas fel! Konsumenter har blivit blåsta i alla tider. Det är de som säljer skiten som ska skämmas, säger Johan Hedberg. Han tycker att det är en cynisk utveckling både för arbetarna, miljön och konsumenterna.
– Jag blir tokig på folk som ska sko sig på andras olycka. Här är någon som vill bli rik på att sälja på andra skitgrejer de inte behöver. Det gör mig vansinnig.
Sex varningsflaggor som kan tyda på att företaget inte är vad det utger sig för:
Kontrollera företagets fysiska adress och organisationsnummer. Är de svåra att hitta på hemsidan? Det kan vara en varningsflagg!
Kolla var företaget är registrerat. Heter det något typiskt svenskt, men är baserat utomlands?
Enbart positiva recensioner på hemsidan är en klassisk varningsflagga. Läs i stället recensioner som står på exempelvis Trustpilot.com. Du kan även kolla upp om andra har anmält företaget i Konsumentverkets diarium
Titta hur länge företaget har existerat. Det kan man se på Allabolag.se. Är det helt nytt kan det vara något fuffens.
Hur lätt är det att få kontakt med företaget? Finns det ett telefonnummer eller bara ett frågeformulär? Ett seriöst företag brukar ha både mejladress, telefonnummer och adress.
Finns det stressiga moment på sidan? Långa reaperioder och personliga erbjudanden kan vara tecken på att hemsidan försöker stressa dig till att köpa.