Influencers arbete med reklam granskas av staten och sågas av forskare
Text: Erik Jakobsson
Sociala medier är stora plattformar för reklam. Influencers använder ofta sig själva som reklampelare och gör reklamen mer personlig. ”Skadligt” menar forskare.
Många influencers säljer produkter och marknadsför direkt till sina följare på sociala medier. Den personliga marknadsföringen verkar fungera. ”Mustiga Mauri” Hermundsson gör chips och sätter sitt ansikte på påsen, på ett halvår säljs det Maurichips för 45 miljoner kronor.
– Det hade såklart varit ascoolt om vi hade något nytt hemligt trix som låg bakom framgångarna, men det har vi inte”, säger Mauri till Breakit.
Cecilia Solér docent i marknadsföring vid Göteborgs universitet är mycket kritisk till influencers som gör reklam på sociala medier. Sammanblandningen av reklam och det personliga tilltalet gör den typen av marknadsföring svår att motstå menar hon.
– Reklam kan ju få en effekt liksom, men det är ju lite fejk. Kändisar har man använt i reklam, då når man ut. Men nu när influenser, välkända influencers som Kenza, Bianca Ingrosso och Ludde Blomkvist, när de använder sig själva som varumärken, då blir det ju näst intill omöjligt för unga människor att motstå, säger Cecilia Solér.
– Och det är ju livsfarligt alltså, om vi tar Bianca Ingrosso som exempel. Hon är ju vacker och hon opererar sig, hon är aldrig nöjd med sig själv och hon går ut med sin psykiska ohälsa och sen konsumerar hon som bara fan och gör reklam för det precis som att det är någon typ av plåster på såren och då blir det ju ännu värre.
Foto: Erik Jakobsson
konsumtion
Cecilia Solér menar att vi lever i ett konsumtionssamhälle där vi köper saker för att passa in och jaga någon typ av status.
– Konsumtion handlar ju absolut inte om att man behöver olika saker i dom allra flesta fall, alltså rent fysiskt behov, utan det handlar ju om en social tillhörighet. Och status, säger Cecilia Solér.
Har det alltid varit så?
– Nej, det har inte alltid varit så, men nu finns det en marknad för det, vi har ju redan allt i det här landet. Förutom att vi måste köpa mat. Men man skapar ju behov då som är kopplade till att man plötsligt måste man ha något som är en ny version av någonting som man redan har. Och då gör man ju reklam för den genom att koppla ihop den med vad vi kallar idealiserad identitet.
– Jag skulle säga att det är direkt skadligt för unga människor.
För att de inte kan stå emot det?
– Nej, man kan inte. Det går inte. Det är ju marknadskrafterna parat med de här uber idealiserade personerna som som lever overkliga liv, säger Cecilia Solér.
regler om reklam
Nu ska influencers som gör reklam granskas. Enligt lag måste det vara tydligt att det är reklam — man får inte göra smygreklam.
”All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.” – 9§ Marknadsföringslag (2008:486)
Konsumentverket är en myndighet som hjälper till med frågor om köp. De upplyser konsumenter och företag om vilka lagar och regler som gäller. Myndigheten har nu valt att granska influencers och hur de jobbar med reklam. Konsumentverket har inlett en “tillsynsinsats” riktad mot ett 50-tal influencers för att se om de följer lagen. Myndigheten kommer att ta stickprov på en del inlägg, de kommer inte att gå igenom allt material som respektive influerare har publicerat.
Konsumentverket skriver på sin hemsida om vad som gäller för reklam och marknadsföring:
“En grundläggande regel är att du alltid ska veta om att det handlar om marknadsföring. Ett företag får till exempel inte utforma sitt erbjudande så att det ser ut som en faktura och det ska tydligt ska framgå* om ett inlägg på sociala medier är sponsrad reklam. Det ska också framgå vem som står bakom marknadsföringen.”
*Konsumentverkets grammatiska miss.