
KRASCH
Foto: Sanna Manske
Om podden
“Tulpanmanin”, ”Den stora depressionen”, “IT-bubblan” och “Finanskrisen 2008”. Alla fyra har en sak gemensamt: de är historiska börskrascher som på olika sätt format ekonomin runt omkring dig. Kanske är det också ännu ett ämne som flyger över huvudet på dig under släktmiddagen. Är du trött på att inte hänga med i konversationerna runt dig? Lyssna på “Krasch”, där Edwin och Saga paketerar ihop den mest relevanta informationen om börskrascher genom tiderna och gör det hela till en, förhoppningsvis, ganska intressant historielektion.
(En praktisk gloslista över lite ekonomiska begrepp som kan vara bra att kunna finns längst ner på sidan.)
Tulpanmanin på 1600-talet
Under 1600-talets slut drabbades nederländerna av det som komma att kallas för en av de första börskrascherna. Handel med något så märkligt som tulpanlökar kommer att skaka landets ekonomi.
Musik: YuraSoop – Feel again (remixad), ArtArea_Studio – New Renaissance, Luminous Presence – Regalia
Finansbubblan 1929
Aktiehandeln på 1920-talet är helt hysterisk. Människor är villiga investera alla sina pengar i det som verkar vara en pengamaskin utan slut. Något som kommer att visa sig vara något helt annat när ekonomin sedan vänder.
Musik: YuraSoop – Feel again (remixad), INPLUSMUSIC – Podacast Background, Tokyo Rifft – The Great Days of Chicago, DMassalll – Swingin’ Nights
IT-bubblan på 90-talet
Internets framväxt hade fått framtidstron för den nya tekniken att slå i taket. Alla ville investera i denna nymodighet. Men vad var det egentligen som man investerade i?
Musik: YuraSoop – Feel again (remixad), nickpanek620 – Pounding Industrial Techno Instrumental, cybercutie – Dark Bar
Finanskrisen 2008
En överbelånad bostadsmarknad kommer få den amerikanska ekonomin att vändas uppochner totalt. Under flera års tid har pengar investerats i värdepapper som visar sig vara tomma luftslott.
Musik: YuraSoop – Feel again (remixad), IntelligentUserSystem – Oh No, Emo! Your Brother is…,
begrepplista
Finansbubbla/Spekulationsbubbla = En finansbubbla uppstår när priset på en aktie övervärderas. Alltså förväntas vara högre än vad som egentligen är rimligt. Om priset på en aktie förväntas vara 100 kronor, men aktien egentligen är värd mindre än 100 kronor, har den blivit övervärderad. Det gör alltså att de som köper en aktie för mer än vad den är värd, helt enkelt förlorar på köpet då man inte kan sälja av den för samma värde. I början av en finansbubbla är det många som vill köpa, priset blir bara högre och högre för att de som köper hela tiden tror att värdet ska öka. Till slut stagnerar priset. Det stannar av. Och så vänder det och fler vill sälja än köpa. När fler säljer minskar värdet på aktien. Bubblan har då spruckit och detta kan leda till enorma negativa konsekvenser för samhällsekonomin.
Ränta = En procentuell avgift på antingen ett lån eller ett sparkonto. Har du exempelvis ett lån på 1000 kronor med en ränta på 10% så betyder det att du ska betala tillbaka 1000 kronor, det vill säga hela lånet, plus 100 kronor. Totalt alltså 1100 kronor.
Kredit = Innebär att du kan köpa varor och tjänster men betala för dem senare, då oftast med ränta. Det är alltså ett typ av lån.
I ett land som Sverige eller exempelvis USA kan staten och bankerna påverka något som kallas för konjunkturen. Detta gör de genom att höja och sänka räntor för lån och sparkonton. Om de vill att folk ska låna mindre och spara mer, då höjer de räntan. Om de vill att folk ska spendera mer, så sänker de räntan. Det hela är ett sätt att försöka hålla ekonomin i balans.
Högkonjunktur = Ett ekonomiskt tillstånd där ekonomin går bra. Det säljs och köps ganska mycket. Både företag och privatpersoner har det bra ekonomiskt. Det är helt enkelt mycket pengar i omlopp i ett samhälle. Staten och bankerna har sänkt räntan. Om det är högkonjunktur för länge i ett land blir det till slut inflation på priserna.Det vill staten och bankerna försöka förhindra. Därför höjer de till slut räntorna så att folk ska tvinga spara mer pengar.
Lågkonjunktur = Ett ekonomiskt tillstånd där ekonomin går dåligt. Det är inte så mycket pengar i omlopp. Ingen spenderar pengar och det går därför mindre bra för företagen. Därmed ökar också arbetslösheten. Färre investeringar görs också i samhället. För att ta sig ur en lågkonjunktur sänker staten och bankerna räntorna så att folk ska kunna låna mer pengar för att kunna spendera mer pengar. Det blir då mer pengar som rör sig runt i samhället.
Den nya ekonomin = Ett löst begrepp som syftar till att världsekonomin förändrats i takt med internets framväxt på 90-talet. Detta innebär bland annat att allt fler sparar på aktiemarknaden istället för att bara spara på sina sparkonton. Man brukar även associera den nya ekonomin med ett snabbt flöde av information och kapital mellan olika länder.