KÅSERI
En enda stor bluff
Text: Hanna Andersson
Att skriva för ett magasin om ekonomi borde kanske betyda att man är ekonomins motsvarighet till GW. Men i stället är vi på redaktion Svindel nog snarare ett gäng know-it-alls´. Vissa med mer kunskap än andra dock. Jag däremot, jag är nog den största bluffen av oss alla.
Idén var perfekt- vi skulle starta ett ekonomi-magasin som tilltalar unga. Ett problem bara: kan vi (eller snarare jag) tillräckligt? Jag tror inte det. Men här sitter jag ändå i ett rum fullt av mina kollegor och gör mitt bästa försök att förstå allt de pratar om. Spoiler alert: Det går inte så bra. För när de andra drar igång en diskussion om dropshipping, sitter jag på min stol och ler och hummar – allt för att hålla uppe charaden av att jag också hör hemma här. Men inombords känner jag mig liksom som en Paradise Hotel deltagare under skolveckan som tror att en hexagon är en blandning av en häst och en hunk – helt fel ute.
Och då kan man ju fundera över om man egentligen är på rätt ställe. Kanske inte, tänker nog de flesta direkt (så även jag). Fast, så slog det mig! Är vi inte ändå redan trötta på alla experter som känns så långt bort från oss vanliga dödliga? Trötta på att känna oss dumma i huvudet? Kanske är sådana som jag räddningen? Alla vet ju trots allt att man aldrig förstår något när en person som kan alldeles för mycket ger sig på att förklara saken för de som uppenbart kan så mycket mindre. Det är ju liksom som att de som får titeln “expert” automatiskt förlorar förmågan att prata på ett sätt som inte behöver översättas till vanlig hederlig svenska för att det ska vara möjligt att tolka vad det egentligen var som sas.
Så därför passar jag kanske in ändå- trots min ekonomiska okunskap och mitt bristande intresse för allt som har med siffror att göra. För att det kanske är lättare att förstå något jag säger, eller åtminstone lättare att relatera till mig. Det är det jag bestämmer mig för att intala mig själv i alla fall. Men att vara en bluff, kan jag nog inte springa ifrån helt ändå. Jag hade ju kunnat försöka, precis som Dermot Clemenger försökte springa ifrån Expressens reporter i London i ett desperat försök att fly sitt öde som påkommen sexköpare, men tillslut kommer väl allt ikapp ändå.
Därför är det lika bra att alla bara vet redan nu att jag är allt annat än en expert på ekonomi. Jag är nästan så långt ifrån det man kan komma. Men låt mig vara en bluff då. Jag tänker ändå äga det, trycka upp det på en t-shirt och bära titeln med (någorlunda) stolthet. Jag har absolut ingen aning om det allra mesta som rör ekonomi. Och kanske är det så att man brukar säga att man aldrig kan lära en gammal hund att sitta, men jag tror ändå att det finns en chans även för mig att tillslut lära mig. Visst, jag kommer nog aldrig kunna ses som de där experternas jämlike, men kanske kan jag i alla fall förstå mer av vad de pratar om. Vara lite mindre av en bluff. Vänta bara.