Den svenska modellen
Foto: Länsmuseet Gävleborgs fotosamling (Licens CC-BY-SA 4.0).
Text: Saga Aschan Kjellström & Nellie Slöjdare
Den här texten kommer inte att handla om Desiré Inglander, Sofi Anckarman eller Filip Lamprecht. Istället kommer den handla om vad som format den svenska arbetsmarknaden, hur den fungerar och vad som gör den unik. Alltså sådant som kan vara bra att veta när man tar klivet ner i avgrunden som kallas arbetslivet.
Egentligen finns det två svenska modeller: den svenska modellen för välfärd och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Båda går in i varandra. Vi kommer att fokusera på den svenska arbetsmarknadsmodellen som är grunden till hur mycket pengar du får varje månad, när du kan bli uppsagd och hur många semesterdagar du har rätt till.
Så, hur började det hela?
Låt oss introducera dig till de två huvudkaraktärerna i den här berättelsen. På en arbetsplats finns det olika “spelregler”, typ. De som förhandlar om dessa spelregler är fackförbunden och arbetsgivarna.
Fackförbunden
Fackförbunden står på de anställdas sida och över hälften av alla arbetstagare i Sverige är medlem i ett fackförbund. Det finns många olika fackförbund. Hela 57 stycken. Vilket fackförbund som förhandlar om spelreglerna på just din arbetsplats beror på var du jobbar. Vissa fackförbund är bara till för ett specifikt yrke, exempelvis Sveriges Lärare. Andra inkluderar flera yrken inom samma bransch. Exempel på det är IF Metall som är till för alla som jobbar på olika industriföretag.
Under ett arbetsliv kommer de allra flesta stöta på situationer på arbetsplatsen eller med arbetsgivaren som inte är helt lätta att lösa. Det är i dessa situationer fackförbunden kommer in. Fackförbundens uppgift är att hjälpa medlemmarna att förbättra sin arbetssituation och föra deras talan i olika frågor. Det kan handla om stöd vid löneförhandling och vid olika arbetsrättsfrågor, men också juridisk hjälp i tvister mellan arbetsgivarna och de anställda. Exempelvis kanske du och dina kollegor inte får betalt för den övertid ni jobbar. Istället får ni gratis pizza för ert arbete. Men ni har tröttnat på pizza, ni vill ha pengar (rimligt!). Då kommer facket in och förhandlar med arbetsgivaren för att ni ska få lönen ni förtjänar.
De flesta fackförbund tillhör en av de tre fackliga centralorganisationerna: LO, Saco och TCO. De jobbar istället med övergripande fackliga frågor med målet att förbättra arbetsmarknaden för alla anställda. De lämnar lagförslag, opinionsbildar i samhällsfrågor och samordnar fackförbundens avtalsförhandlingar. Centralorganisationerna ger medlemsförbunden möjlighet att tillsammans påverka arbetsmarknaden på en högre nivå, medan de enskilda fackförbunden påverkar direkt på arbetsplatserna.
Arbetsgivare
På arbetsgivarnas sida står arbetsgivarorganisationerna. Det finns arbetsgivarorganisationer inom både privat och offentlig sektor. De har ungefär samma uppgifter som fackförbunden fast för arbetsgivare. De ska helt enkelt se till att arbetsgivare kan få stöd i arbetsmarknadsfrågor och andra situationer.
Inom privat sektor, alltså bland privata företag, finns det 49 stycken arbetsgivarorganisationer. Dessa organisationer samlas under en huvudorganisation som heter Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv går att likna vid de fackliga centralorganisationerna. Svenskt Näringsliv bildades genom en sammanslagning av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Svenskt Industriförbund.
Inom offentlig verksamhet finns två arbetsgivarorganisationer: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Arbetsgivarverket. SKR företräder landets alla kommuner och regioner. Arbetsgivarverket företräder statliga arbetsgivare, exempelvis myndigheter.
Foto: Art Rogers. Los Angeles Times Photographic Collection, UCLAs bibliotek (Licens CC-BY 4.0).
Saltsjöbadsavtalet
Året var 1938. I ena ringhörnan befann sig Landsorganisationen (LO) och i andra, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Det som pågick (och som inte alls var en boxningsmatch) var en förhandling mellan den fackliga centralorganisationen LO, arbetsgivarorganisationen SAF och den svenska staten. Bakgrunden till denna uppgörelse var att Sverige på den tiden hade flest strejkdagar i hela Europa. Under flera år hade man försökt komma överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Hittills hade ingen lyckats komma fram till en win-win-situation för både arbetarna och arbetsgivarna. Men så en dag, på Grand Hotel i Saltsjöbaden, kunde man äntligen skaka hand. LO, SAF och staten kom överens om hur framtida förhandlingar om löner, arbetsvillkor och så vidare skulle se ut. LO och SAF ville också kunna göra dessa förhandlingar utan statlig inblandning. Och så blev det. Överenskommelsen skulle komma att kallas för “Saltsjöbadsavtalet”.
*ding ding ding* Matchen är avslutad. Två armar lyfts.
kollektivavtal
Det som ligger till grund för den svenska modellen är kollektivavtalen. I ett kollektivavtal regleras flera olika saker som arbetstid, semesterdagar och uppsägningstider. Det är sådana grejer som man kanske tar för givet men som inte alls är självklara om din arbetsplats inte har ingått i något kollektivavtal. Arbetar man på en arbetsplats utan kollektivavtal har man inte automatiskt rätt till det som vanligtvis står i kollektivavtalen. Då måste man istället själv förhandla om exempelvis sjuklön och semester.
Alla anställda på en arbetsplats omfattas av det kollektivavtal som förhandlats fram där. Även om de inte är medlemmar i facket. Det är fackföreningarna och arbetsgivarna som förhandlar fram det gällande kollektivavtalet. Detta sker vartannat år. Vissa saker i kollektivavtalen förhandlas på nationell nivå mellan en facklig centralorganisation och en arbetsgivarorganisation.
Men vad händer om facket och arbetsplatsen inte kommer överens när det är dags att teckna ett nytt kollektivavtal? Jo, parterna kan vidta stridsåtgärder.
Stridsåtgärder
Det låter kanske lite sjukt? Vadå stridsåtgärder? Det hela handlar faktiskt inte om att slåss, vilket kanske är det första man tänker på när man hör ordet. Att vidta stridsåtgärder handlar ofta om att ett fackförbund eller en arbetsgivare på olika sätt försöker orsaka den andra parten negativa konsekvenser så att de blir pressade att godkänna kraven.
Det finns olika typer av stridsåtgärder. Fackförbunden kan bland annat strejka eller genomföra olika blockader. Strejk innebär att medlemmarna arbetsvägrar tills kraven uppfylls av arbetsgivaren. Blockader handlar om att förhindra delar av arbetet på arbetsplatsen. Man kan till exempel sluta genomföra vissa arbetsuppgifter eller sluta jobba övertid. Arbetsgivaren kan genomföra en lockout. Då stängs de anställda ute från jobbet utan lön. Fackförbunden och arbetsgivarna måste meddela varandra 7 arbetsdagar innan de vill genomföra stridsåtgärder. Det kallas att “varsla om konflikt”. Man kan inte bara gå ut och strejka på studs.
Oftast brukar arbetsgivaren möta kraven, eller “träffa avtal” som det kallas, när fackförbunden bara hotar om stridsåtgärder. Det är så pass dyrt för arbetsgivaren att ta en konflikt att det helt enkelt inte är värt det.
Om båda parterna till slut kommer överens och träffar avtal gäller det i två år. Under denna period har båda parterna fredsplikt vilket innebär att man inte får vidta några stridsåtgärder alls.
Foto: Örebro Kuriren (Licens PDM 1.0).
Nu vet du förhoppningsvis lite mer om den svenska arbetsmarknaden. Som avslutning tänkte vi ge er några tips för när ni tar steget ut i avgrunden:
- Kolla upp om arbetsplatsen har kollektivavtal. Och vad det i så fall står i det.
- Se till att du får ett anställningsavtal. Nedladdat eller på papper. Och läs det!
- Kolla upp om arbetsplatsen är kopplad till ett fackförbund. Ta i så fall reda på vilket. (Om arbetsplatsen inte är kopplad till ett fackförbund kan du själv kolla upp vilket som skulle kunna passa dig.)
- Om du i framtiden får problem på en arbetsplats och då vill ha hjälp av facket, är det bra att veta att du måste ha gått med i facket innan problemet uppstod. Vill du ha hjälp? Gå med i ett fackförbund!
- Se till att du får lön för det du faktiskt gör. Oavsett om det gäller övertid eller att du får mer ansvar än tänkt.
lycka till!
Källor: Fackforbund.se, Medlingsinstitutet samt olika fackförbunds och arbetsgivarorganisationers hemsidor.