Generation chef

Oscar Dolk framför butiken där han arbetar som chef.

Generation chef

Text/foto: Nellie Slöjdare

Hälften av Sveriges ungdomar vill bli chefer. Oscar Dolk är redan vid 21 års ålder butikschef och jobbar upp emot 70 timmar i veckan. Han har tagit sig en bra bit på vägen mot sitt slutmål – att bli handlare.


Oscar Dolk, 21, står på knä framför en kyldisk. Han tittar upp och hälsar. Innan han flyttar fokus helt rättar han snabbt till ett par sillburkar som står snett. Han är sedan tre månader tillbaka butikschef på ICA Supermarket Frölunda. För en lekman ser det ut som vilken matbutik som helst med frukten och grönsakerna först och godiset närmast kassorna. Men Oscar, som trots sin unga ålder redan jobbat sex år i matbutik, ser något annat. Han ser potential till förbättring och har stora planer. 

– De här kylarna ska bort. Hela den där disken ska egentligen vara här. Den här ska bytas ut och den här ska bytas ut, säger han och pekar ut allt som ska ändras.

För fyra månader sedan jobbade han som frukt och grönt-ansvarig i en annan butik. Tjänsten som butikschef sökte han bara för att se om han hade en chans, men att bli butikschef är något han velat länge. Det är ett stort steg på vägen mot Oscars slutmål, att öppna en egen butik. Att bli ICA-handlare.

Nästan hälften av Sveriges 15–25 åringar är, precis som Oscar, intresserade av att jobba som chef. Det är därmed det yrke som flest i generation Z kan tänka sig ha på lång sikt, visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025. Henrik Jodén är Ungdomsbarometerns expert på samhälle och kompetensförsörjning:

– Det har alltid varit ett av toppjobben och legat ganska stabilt sedan 2011. Det finns en bild av att en viss typ av yrken signalerar att man lyckats i livet, säger han.

De senaste åren har man sett ett ökat ekonomiskt intresse, men också en ökad ekonomisk stress bland unga. Det blir viktigare att tjäna pengar och ha god ekonomi, något många kopplar samman med att vara chef. Henrik Jodén menar att just sättet unga ser på sin ekonomi är en av de faktorer som påverkar vilka jobb som är mer eller mindre attraktiva. 

Längs med ena lagerväggen står ett par pallar med staplad läsk och bredvid finns en dörr in till personalköket. Oscar tömmer fickorna och lägger en smartphone, en nyckelknippa och två gamla mobiler på bordet. Han berättar att rollen som butikschef ser annorlunda ut i varje butik. I butiken i Frölunda vill handlaren att Oscar ska vara mycket i butiken. 

– Tanken är att jag representerar det som händer här inne i butiken. Handlaren representerar oss utåt, säger han. 

Oscar ser till att driften av butiken fungerar och sköter budgeten. Då det är en liten butik är han vid sidan av sin butikschefsroll också avdelningsansvarig för frys, mejeri, kött och chark samt tidningar och tobak, något han inte riktigt hinner med. För att ge en mer konkret bild av jobbet beskriver han en typisk måndag.

– Mellan nio och tio ska jag grilla kyckling, kolla datum på varor och fylla på hyllor. Jag ska också ta emot en leverans. Det är ganska mycket på den korta tiden så redan då ligger jag efter, säger han och fortsätter rabbla arbetsuppgifter han knappt hinner avsluta innan nästa ska påbörjas. 

Ledarna är ett fackförbund för chefer och gör regelbundet undersökningar om hur chefer upplever sin arbetssituation.

– Ungefär nio av tio chefer tycker att de har ett meningsfullt arbete och det är ju väldigt positivt. Det bådar gott för ens eget välmående att man känner att man gör nytta, säger Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna.

Hon berättar vidare att chefer generellt sett också är friskare än medarbetare, något som till stor del beror på att man har större kontroll över och större möjlighet att påverka sitt arbete. Precis som i övriga yrkesgrupper ser man dock en ökning av stressrelaterad ohälsa. Enligt Ledarnas undersökning är det många chefer som upplever en väldigt hög arbetsbelastning. Att jobbet tar väldigt mycket tid och att det är svårt att få ihop livspusslet. 

Oscar Dolk sitter på huk framför en butikshylla med köttbullar.
Med en app i telefonen håller Oscar koll på hur mycket butiken sålt av specifika varor under dagen.
Oscar Dolk står framför mejerikylen.
Förhoppningen är att renoveringen ska vara klar inom ett år.

Enligt schemat jobbar Oscar Dolk 41 timmar i veckan, men i praktiken blir det oftast uppåt 60 eller 70 timmar. Att ha ett liv utanför butikens fyra väggar är något han just nu inte hinner med.

– Jag har ju tagit på mig att axla den här butiken och då ska jag också leverera därefter. Vi ligger efter nu och då får jag bara jobba, säger han.

Genom åren har alla jobbtimmar resulterat i att Oscar fått prioritera bort saker, främst sociala händelser. 

– Det är inte det viktigaste i livet, men exempelvis det här med studenten… jag var för trött för att gå med på allt. Så jag upplever att jag missade den biten, men jag är väldigt tacksam att jag också satsade på det jag ville göra, säger han.

Dörren till köket öppnas och in kliver en man.

– Oj, stör jag?

Han hade tänkt ta rast, men innan han letar upp en annan plats att pausa på ställer han ett par frågor om grillen till sin chef. Det sker flera gånger att Oscar får springa iväg och skriva under för en leverans eller hjälpa anställda med diverse problem. 

– Som chef leder man människor och det är inte förutsägbart. Det händer saker hela tiden och vi vet också att stödfunktioner kring chefer har slimmats bort under decennier, förklarar Anki Udd på Ledarna. 

Färre stödfunktioner har lett till att chefsjobb idag ofta innefattar mycket administrativa arbetsuppgifter. En sak ska rapporteras och en annan ska följas upp. Drivkraften för många som vill bli chef är ofta möjligheten att påverka och utveckla en verksamhet. Att administration ofta tar upp en stor del av en chefs tid är därför något Anki Udd tror är bra att ha i bakhuvudet när man väljer yrket. 

Ute i butiken svänger Oscar smidigt mellan hyllor och kyldiskar. Ena sekunden lämnar han korgar vid ingången och nästa frontar han risgrynsgröt. När han var 15 år praktiserade han på närmaste ICA, bara hundra meter från barndomshemmet i lilla Axvall utanför Skara. Under gymnasiet jobbade han halvtid samtidigt som han gick naturlinjen på heltid. 

– Jag var på jobbet vid fem på morgonen och jobbade till sju. Sedan åkte jag till skolan och var där mellan åtta och 16. Efteråt kom jag tillbaka och jobbade från 16.30 till 20. Och så jobbade jag varannan helg, enligt schemat, men det blev oftast varje helg så jag jobbade dygnet runt, säger han och skrattar till.

Drivna handlare på hemmaplan inspirerade Oscar att lämna den tidigare drömmen om att bli forskare och istället satsa på generation Z:s drömyrke, så när nya jobbmöjligheter presenterades gick flyttlasset till Göteborg. Under en anställning som frukt och grönt-ansvarig i Majorna fick han erbjudande om att gå en butiksledarutbildning inom koncernen för att så småningom kunna få ledande positioner. Han tackade ja och i augusti började studierna parallellt med jobbet. När han för tre månader sedan blev butikschef i Frölunda tog den nya handlaren över Oscars utbildning och om två veckor är han klar med prov, inlämningar och seminarium. Ännu ett steg närmare slutmålet.

– Det kanske är jätteklyschigt, men jag tror att känslan av att vrida om nyckeln till sin egen butik är otroligt svår att slå, säger han.

Enligt Henrik Jodén, Ungdomsbarometerns expert på samhälle och kompetensförsörjning, är det just chef i form av företagsledare som unga generellt är intresserade av. Över tid har det blivit allt färre som dras till mellanchefsroller.

– Vi ser detta när vi lägger pussel kring vad som är viktigt för unga. Exempelvis balansen mellan jobb och fritid. Om man ska lägga manken till och ta på sig extra jobb vill man få kompensation för det, förklarar Henrik Jodén.

Oscar Dolk lagar pantmaskinen.
Efter en stunds kämpande sätter pantmaskinen igång igen.

Det ringer i en av mobilerna på bordet och Oscar reser sig.  

– Nu måste jag ta kassan, säger han.

Han går ut ur köket och stannar snabbt till. Det var inte kassan som behövde tas hand om – pantmaskinen har slutat fungera. Oscar makar sig förbi banankartonger som står på golvet och öppnar en stor lucka och kryper in. Det sprider sig en doft av gammal öl och avslagen läsk. 

– Är du pantad? frågar en förbipasserande kollega och skrattar.

Efter en stund brummar maskinen igång igen. En vacker dag kanske han lagar pantmaskinen i sin alldeles egen butik. En butik han kan driva som han vill och där han kan fokusera på det han själv tycker är viktigt. Oscar är väl medveten om att det kan ta tid innan butiken kommer igång, men han tror att många idag är så fokuserade på pengarna att de inte ser vägen dit. 

– Jag förstår ju att när jag har en egen butik så måste jag jobba minst 10–15 år till innan jag faktiskt kanske kan luta mig lite tillbaka och allt det jobb jag har gjort ger något tillbaka, säger han. 

Anki Udd på Ledarna delar bilden av att de yngre generationerna kan ha lite bråttom. 

– Många skriver att de vill bli företagsledare och det tycker vi är lite intressant för du blir inte företagsledare dag ett som regel. De tänker att de ska gå rakt på högsta positionerna och så ser det ju sällan ut om vi ska vara uppriktiga, säger hon. 

När Oscar till slut har nått sitt mål tror han ändå inte att han kommer sluta jobba ute i butiken. Han tycker det är för roligt att sitta i kassan och fylla på varor för att ge upp det helt, men han hoppas kunna ha ett lugnare liv i framtiden. Ta fredagar ledigt eller åka iväg en vecka om han känner för det. 

Oscar hinner knappt visa vägen ut och säga hejdå innan chefsrollen kallar. 

– Det är en säljare här som vill prata med dig, säger en kollega. 

Mer från Nellie Slöjdare