Priset att passa in
Text & bild: Kajsa Norman
Pressen på att passa in är något alla känner någon gång i livet, men prislappen för att lyckas följa strömmen kan bli rejäl. För att ha det senaste modet, ha de bästa märkesvarorna och vara med på alla utekvällarna krävs ofta tusentals kronor.
— Beroende på vilken grupp man tillhör är det viktigt att ha det dyraste och coolaste, det blir nästan en tävling, säger gymnasieeleven Ella Hylander.
På Lerums gymnasium trängs över 1000 elever. När man går genom korridorerna möts man av en känsla av deja vu. Personerna man går förbi ser alla ut som någon man just sett. Trots att det inte finns en skoluniform på gymnasiet är samhällskorridern full av snarlika stickade tröjor, skjortor och jeans.
— I min klass kanske det är en person som har en alternativ stil, men annars ser alla i princip likadana ut, säger gymnasieeleven Ella Hylander.
Att passa in är väldigt viktigt, enligt gymnasieeleverna Felicia Fogelberg, Emanuel Bjärmsjö och Ella Hylander, men konceptet “att passa in” kan komma i flera olika former. Det kan vara att ha samma klädmärken som alla andra, eller att hänga med ut oavsett om man känner för det eller inte.
— Alla i min kompisgrupp har varit vänner sedan vi var små, så jag tänker inte på att passa in där. Det gör jag liksom bara. Men i klassen kanske det blir lite annat. Jag bryr mig väl inte direkt, men nu när jag tänker på det hade man kanske inte velat vara den konstiga som sticker ut för mycket, säger Emanuel.
Felicia Fogelberg håller med och berättar att hon hade tyckt det var jobbigt att sitta hemma om hon visste att andra var ute. De båda har känt ett direkt grupptryck kring just upplevelser.
— Vi brukar kanske vara på varandra i gruppen lite, kanske säga typ “det är klart du ska komma” och sånt, så det är klart att det kan bli svårt att säga nej, fortsätter Emanuel.
Ingen har dock känt av ett direkt grupptryck kring kläder. Däremot kan alla tre se att deras stil påverkas baserat på vem de hänger med.
— Jag brukar shoppa tillsammans med mina kompisar, och då blir det ju att vi ofta kollar på liknande kläder. Så det är inte konstigt att vi har liknande stil, men jag skulle inte säga att vi pressar varandra. Lite olika stil har vi ändå, menar Felicia och får medhåll från Emanuel.
Felicia, Emanuel och Ella brukar åka till ställen som Nordstan eller NK tillsammans med sina kompisar för att uppdatera sin garderob, och de är inte de enda. Gatorna runt Brunnsparken är fyllda av till synes tusentals ungdomar i snarlika kläder som flockar sig runt de mest populära butikerna. Att försöka gå igenom Nordstan på en lördag eftermiddag är som att drunkna i svarta dunjackor, små handväskor och utsvängda jeans. Brunnsparken är som en fest med strikt klädkod som bara 15-19 åringar vet om. Resten går bara förbi och undrar om Postnord tappat bort ens inbjudan. För gemene man kan detta vara ett förvirrande fenomen, men Therese Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över hur gatorna i innerstaden ser ut.
— För ungdomar i fjorton till sjutton-års åldern är det otroligt viktigt att passa in. Så pass viktigt att upplevelsen att känna sig utanför är så jobbig att det kan göra fysiskt ont, berättar Skoog. Hon menar att under tonåren börjar unga försöka hitta sin identitet och det första steget mot att hitta sin identitet är att ta inspiration från det man ser runt omkring sig. I klassrummet, vilket är var många känner mest press på att passa in, drar man sig ofta till mindre grupper som antingen har samma intressen eller samma stil. Att ingå i en grupp ger personen en känsla av stabilitet, men kan även bidra till en stress och rädsla att bli utfryst från gruppen.
— Det är vanligt att unga gör saker som att snatta, stjäla eller kanske handla saker på kredit bara för att se till att man passar in bland sina vänner. Rädslan att hamna utanför är ofta större än rädslan att bli påkommen att göra något olagligt eller icke genomtänkt.
Upplevelser, mat och kläder
Enligt Sofie Jonsson, kommunikationsansvarig på Ungdomsbarometern, är den vanligaste utgiften för ungdomar i åldrarna 15-19 år snacks, utemat och fika. Ungefär 60% av de tillfrågade uppger att de spenderar en stor del av sin månadsinkomst på restaurangbesök, klubbar och snacks. Förutom mat uppger ungdomar att de spenderar mest på upplevelser, som konserter, resor och biobesök och kläder. Strax efter det kommer hudvård och smink. Felicia Fogelberg, Emanuel Bjärmsjö och Ella Hylander håller med om att det är deras största utgifter.
— Jag lägger nog mest pengar på att hänga på stan. Utekvällar och sånt. Och sedan kanske jag snittar ett till två tusen kronor på kläder per månad, berättar Felicia. Emanuel håller med och berättar att hans kompisgäng brukar hitta på aktiviteter som ofta kostar pengar.
— Allt vi gör kostar såklart inte, men vi har kört gokart en del och lite sånna saker. Det kostar ju lite.
Ella Hylander berättar att hon märker av en viss märkeshets. Vilken stil som de flesta följer skiljer sig åt mellan programmen, men enligt Ella drar sig samhälls- och ekonomistudenterna ofta till dyrare märken som Ralph Lauren, Acne och Gant. Zara och H&M är också populära alternativ mot de dyrare märkena.
— Beroende på vilken grupp man tillhör är det viktigt att ha det dyraste och coolaste, det blir nästan en tävling.
Hon själv har sällan märkeskläder, delvis eftersom ingen av hennes kompisar bryr sig om märken, men hon berättar att oavsett om så hade varit fallet hade hon inte orkat med att försöka följa med i trenderna.
— De tjejerna som är värst med märken och så nöjer sig ju inte med en svindyr concealer från rätt märke. De tänker att alla kan ha en, så då köper de fem bara för att visa att de kan. Det är helt sjukt, berättar Ella och pekar ut flera tjejer i korridoren som alla bär på handväskor värda en halv månadslön.
Vill passa in
Emanuel Bjärmsjö, Felicia Fogelberg och Ella Hylander är eniga om att grupptryck spelar roll i hur de tänker och agerar.
— Det är klart att grupptryck är en viktig grej, kanske inte uttalat, men man känner väl det ändå. Om hela ens kompisgäng ska ut och göra nåt så hänger man med även om man typ är för trött eller något, säger Emanuel. Felicia stämmer in och berättar att hon också följt med ut på till exempel fester även om hon inte velat.
— Hade jag sagt till mina vänner att jag varit trött hade de förstått, men jag vet inte. Det är typ bara inte något man gör. Om alla ska med då vill man inte vara den som backar.
Therese Skoog berättar att många börjar hitta sin vuxna identitet under gymnasieåldern. För att kunna hitta rätt är det naturligt att kategorisera skolklassen, fotbollslaget eller skolmatsalen i mindre grupper och ge varje grupp en utmärkande faktor. Det kan handla om ett delat intresse, personer med delade åsikter eller bara personer som har liknande klädstil. För att tydligare se att man tillhör någon av grupperna är det sedan naturligt att visa det genom att ta efter varandras klädstil eller livsstil.
— Det handlar om att visa för alla andra, och en själv, att man har ett sammanhang. Dessutom hjälper det ungdomar att lista ut vem man själv är om man kan kategorisera sin omgivning. Att skapa en identitet, och på sätt och vis förändra sitt eget beteende, baserat på vad man ser och upplever är helt normalt och något som vi alla gör i den åldern, säger Skoog.
Skoog menar att det mest naturliga för ungdomar som försöker hitta sig själv är att till viss del följa den stora gruppen. Det, menar hon, leder lätt till grupptryck även om ingen uttryckligen berättar vad gruppen ska göra.
— Det kallas på forskarspråk för “majoritetstänk”. Om man tänker att alla gör det, ja då kommer man göra det själv, och det går att implementera på allt. Tänker du att alla spenderar 2000 kronor på kläder i månaden kommer du också vilja göra det, oavsett om det stämmer eller inte. Majoritetstänket behöver nämligen inte spegla verkligheten, bara din bild av verkligheten, berättar Skoog.
Kan bli problem
2.5% av Sveriges unga vuxna har minst en obetald skuld hos Kronofogden, enligt deras egen statistik. Enligt deras siffror är det unga män som är mest skuldbelagda i Sverige. I majoriteten av fallen gäller det någon form av konsumtionsskuld, en vara som gått på avbetalning men som sedan inte betalats tillbaka. Det ser Helena Esscher, presstalesperson på Kronofogden som ett stort problem. Hon berättar att en betalningsanmärkelse från Kronofogden leder till att det i framtiden blir svårare att få lägenhet, skaffa jobb och få en stabil ekonomi.
— Tyvärr är det också så att många som får en skuld hos Kronofogden har svårt att betala av den snabbt, utan många blir kvar med en löneutmätning under många år. Att vara skuldsatt leder också till mycket stress och press, vi vet att psykisk ohälsa är vanligare bland personer med skulder. Det är att börja sitt vuxenliv i uppförsbacke., säger Helena Esscher,
Ella Hylander berättar att hon har flera vänner som antingen lånar eller får pengar från sina föräldrar för att kunna köpa de senaste klädtrenderna. När hennes kompisgäng går på stan i dunjackor och utsvängda jeans har hon flera gånger undrat över hur många som betalar för märkeskläderna själva.
— Jag själv har jobbat sedan jag var tretton, men vissa som jag känner har nog inte ens ett eget kort. De tar pappas kreditkort och drar till stan. Det kanske funkar nu när de bor hemma, men hur de ska klara sig senare vet jag faktiskt inte, säger Ella.